Good weather for airstrikes

Snörvel

2009-12-20T17:38:00.003+01:00

Jag är, som ni alla vet, bra på en väldans massa saker. Det är nästan så att folk blir lite förbannade på mig när jag bara vinner och vinner och vinner. Tyvärr är det sådant ni får leva med, för jag kan meddela att jag är dålig på vissa saker också, och på dessa saker är jag jävligt dålig.

Att vara sjuk är en av dessa saker. Jag blir till en kvidande, självföraktlig liten boll vars ögon bara blir vattnigare och vattnigare och vars stolthet försvinner ungefär lika fort som dess potentiella energi vid tapp. Fy fan.

Jag snörvlar och nyser och nyser och snörvlar. Jag gör av med en årsförbrukning av näsdukar på ett par dagar och nässprayen går åt som vore den vatten. Matlusten är på absoluta nollpunkten då förmågan att känna smak fullständigt har försvunnit. Hygienen hålls knappast på topp då ansträngningen i att ta sig från soffan till duschen tur och retur känns som en lång natt. Kort och gott - jag är i ett sanslöst stort behov av medkänsla.

Ge mig!

Sportnördar

2009-12-16T21:23:00.000+01:00

Sitter i soffan och minns en anekdot från sommaren jag spenderade som konfirmationslägerledare. Förtydligas bör det faktum att jag inte var, vad man kan kalla, en andlig ledare, jag var istället där för att hålla koll på de små liven. Det var även barnens föräldrar, som avlöste varandra i par då de gav en hjälpande hand i matlagningen.

Hur som helst, detta var sommaren 2006, det vill säga samtidigt som Fotbolls-VM med detta arrangemangs alla inkluderingar. En av ovan nämnda föräldrar jobbade i det vanliga livet som lärare på en högstadieskola där de, som på så många arbetsplatser, hade tippat utgången i matcherna i gruppspelet. Historien förtäljer inte hur jag fick tag i ett kompendie över allas tippningar på denna mammas skola, men oavsett hur så satt jag en kväll och ögnade igenom de olika tipsen.

En del hade tippat individuellt och andra i grupp eller i par och när jag satt där och dömde människor utifrån deras idrottskunskaper föll mina ögon på en grupps tips. Mattanternas. Jag minns fortfarande hur jag sorterade in dessa i människor-som-går-på-fotbollsmatcher-för-pausunderhållningen-facket när jag såg deras så kallade spådomar.

Mexiko - Spanien 1-3

So far so good.

Iran - Sydkorea 0-0

Visst, men det känns lite osannolikt att det inte görs något mål alls i den matchen, eller i någon match i Fotbolls-VM över huvud taget.

Tyskland - Italien 8-7

Hrm. Vad hände nu?

Australien - USA 0-0

Huh?!

England - Frankrike 6-8

Ser ni mönstret? Naturligtvis tippades också

Sverige - Trinidad & Tobago 5-0

För helvete?

All publicitet är bra publicitet

2009-12-11T12:38:00.004+01:00

Jodå, här står det härliga till. Det är faktiskt sant. Jag ska få mitt eget Pang Prego, eller som Nanna uttryckte det, "Du ska bli pangpregör!". Jo jag tackar, ja.

Skrev in den där enkäten för någon vecka sedan och det dröjde inte mer än ett par tre dagar innan jag fick ett mejl om att de villa ha mina svar till grund för ett program. Inga problem, tänkte jag i glädjeyran santidigt som jag slängde mig ut på facebook för att göra världen medveten om att jag skulle bli kändis. Nåja.

Det sistnämnda skäms jag faktiskt lite för - det är inte riktigt min stil att bli upphetsad likt en ko i mjölkningstider, framförallt inte att låta hela världen få veta. Men, som jag ser det, detta är en engångsföreteelse. Lite glädje får man unna sig ibland.

Soundtrack till detta kan väl lämpligtvis vara ep:n Don't Want To Be Seen/Dying To Be Famous med Love Is Digital - titeln säger väl en hel del. En mycket bra ep, för övrigt.

Får väl ta och länka hit också.

Ja, just det. Glöm nu för helvete inte att lyssna på P3 på söndag klockan 16:03! Då är det Johan Knubbes program!

Full på jobbet?

2009-12-08T15:49:00.004+01:00

Jag är som de flesta vet en musikentusiast (eller hur nu det ordet kan stavas), dvs jag lyssnar på musiken och överlåter spelandet och skrivandet till någon annan. Ungefär som många mammor och pappor i vårt avlånga land som tycker idrott är oerhört intressant och oftast spännande att åskåda men som aldrig, under några som helst omständigheter, skulle få för sig att utöva en sport själva. Skillnaden ligger måntro i att jag inte spelar musik för er skull, medan nyss nämnda föräldrar inte idrottar för deras egen skull.

Till saken. Jag är inget fan av julmusik. Alla ni som tvingas spendera tid med mig under årets mer dystra månader är mycket medvetna om detta då jag inte försitter ett tillfälle att uttrycka min misstro mot dessa av satan uppfunna melodier. Hur som helst (ska jag någonsin komma till sak?) gjorde jag nyss en till storleken moderat beställning på diverse cd-skivor från cdon.com, innehållande José González - In Our Nature, pg.lost - It's Not Me, It's You, The Knife - Silent Shout samt två Radioheadplattor - Amnesiac och Hail To The Thief. Som vanligt när jag packar upp ett paket med cd-skivor försöker jag plocka fram en skiva i taget, för att bli sådär barnsligt lycklig i några minuter medan jag läser konvolutet och beundrar albumomslaget. Mycket viktigt är då att jag inte ser vad det ligger för övriga skivor i paketet, denna eufori av hårda varor skulle förta lite av glädjen i att plocka upp dem en och en.

Döm då av min förvåning när jag ska plocka upp den sista skivan och den visar sig vara den här. En julskiva. Med fantastiska (läs sketrôtna) artister varav Eurythmics, Bon Jovi och Sting bara är ett urval. Så istället för att plocka upp en de mer fantastiska skivorna från 90-talet (jag hade, med hjälp av en oerhört raffinerad teknik kallad uteslutningsmetoden räknat ut att skivan jag skulle få upp borde vara Hail To The Thief) får jag den här i handen. Känslorna jag kände i detta ögonblick är alldeles för starka för att beskrivas i ord, men att säga att ilska beblandades med harm och besvikelse är förmodligen att komma sanningen lite för nära.

Hur som helst ska det nu bli intressant att se hur de eminenta lagerarbetare uppe i uppländska Morgongåva (allmänbildning!) löser detta. Får jag min skiva? Ska jag skicka tillbaka den jag fick av misstag (eller var det kanske ödet?)? Eller ska jag verkligen behöva behålla denna musikaliska skymf till cd? Det lär utkristallisera sig, men blir det det tredje alternativet kan ni ju börja med vadslagningen om vem som får en julskiva av mig i julklapp.

Fred ut.

Disclaimer

2009-12-05T16:40:00.002+01:00

Ni som har haft oturen att lära känna mig vet att jag skulle kunna tituleras som ironins mästare eller för den delen ondskan själv, och denna disclaimer är för att förtydliga det förstnämnda. Under följande vecka (OBS! Enbart under följande vecka) bör ni stackars satar som verkligen läser denna blogg plocka upp sanningsfiltret och köra inläggen ett par gånger genom den för att få reda på huruvida det jag skriver är korrekta utsagor eller inte. Med andra ord: Jag kommer ljuga. Så tungan blir blå.

Tag er i akt.

Apropå Kalle Grenemarks placering

2009-12-03T18:42:00.004+01:00

Har njutit till bilderna av skidskyttevärldscupen i Östersund i eftermiddag. Bilderna, men inte ljudet. De vansinniga citaten haglade och jag satt i soffan och antecknade ett urval av dessa. Inte helt otippat är det Kalle Grenemark som står för underhållningen.

1: "Svendsen tar ytterkurvan i backen för att få farten med sig."

Kommentar: Vill citera Anton Udd: "De kanske borde göra så i slalom också."

2: "Bjørndalen hade 20,69 sekunder från stav till stav."

Kommentar: Det är oerhört viktigt att som tv-tittare vara medveten om dessa hundradelar, speciellt när de är tagna manuellt med sopans manuella tidtagarur.

3: Här kommenterar båda (även Ulfbåge) den mycket underliga dimman som kommer in över stadion - den ska uppenbarligen förstöra sikten oerhört mycket för åkarna.

Kommentar: Så tolvgradig kyla och vind är optimala omständigheter för tjock dimma?

4: "På sista skjutningen handlar det bara om mental styrka, ingenting om skjutteknik."

Kommentar: Nej.

Angående kylan

2009-12-02T18:15:00.003+01:00

Är det bara jag som lagt märke till den omvända kylan? För några dagar sedan, då temperaturen hängde runt 5-snåret, frös man genitalierna av sig om man så bara tänkte gå ut, men nu, när det är -4°C utomhus, är det bara en behaglig vinterkyla och man fryser inte mer än om näsan. Detta utan att ändra mängden klädesplagg burna vid de båda olika tillfällena. Underligt.

Ja, det är på den här nivån de kommer ligga på. Vänj er.

The Day Shift

2009-12-01T13:06:00.005+01:00

Jag är lost i pg.lost. Det är mer illa än vanligt då jag de senaste dygnet lyssnat på samma album tre (!) gånger. Annars har jag en liten filosofi som för det mesta undanbrygger allt vad utspelning av låtar innebär - nämligen att aldrig lyssna samma album två gånger i rad och definitivt inte samma låt två gånger i rad. Tabu.

Har idag funderat kring entropibegreppet. Kaos. Oordning. Det går att räkna på. Hur många tillstånd finns det i världen? För övrigt finns det ett mycket bra post-rock-band som heter just Entropy; rekommenderas starkt.

Angående samplingar

2009-11-29T22:03:00.004+01:00

Samplingar är ett intressant fenomen. Många människor skulle hellre bita sig i tungan än påstå att ren och skär sång går att byta ut mot inspelade röst-samplingar. De menar, ingen musik utan sång. Oj, vad fel man kan ha.

Top 5 låtar med samplingar:

1: The Evpatoria Report - Taijin Kyofusho

2: Saltillo - A Hair On The Head Of John The Baptist

3: Bosques De Mi Mente - Tormenta Verano

4: Balmorhea - San Solomon

5: Eimog - The Last Step Over

Agreed?

Uppstart #3

2009-11-28T16:19:00.002+01:00

July, 10. It's been awhile.

Nåja, en god vän till mig påminde mig om att jag kanske borde börja blogga igen. Egentligen påminde hon mig inte just om själva bloggandet, utan om ett gammalt inlägg som hon uppenbarligen sparat. Naw.

Så. Nu är vi här igen. Meningslösa, fast för stunden meningsfulla, händelser, musikinfluenser och fysik/matematik. En nischning så god som någon annan.

Trevlig läsning.

Kultur

2009-07-10T20:27:00.003+02:00

Smeknamn är en underlig uppfinning. Eller egentligen inte, för oftast existerar de för att göra en kortversion av namnet ifråga som i sig tydligt visar att det är just därför de finns. Det finns dock de smeknamn som är tvärt om - de, som efter idogt användande raderar ut det gamla, rätta namnet och som ofta är vansinnigt mycket längre och ofta svårare att både säga och förstå än det ursprungliga namnet. Min far och dennes syskon är mästare på att komma ihåg nyss nämnda smeknamn på gammalt folk från bygden vars barn sedan länge är döda. De flesta av dessa namn är väl inte så konstiga, det är egentligen mängden som är förbluffande.

Ko-David
Skomakar-Hjalmar
Olle i môsen
Mösa-Hilding
Môsa-Kjell
Môsa-Elof
Môsa-Erik
Tvätte-Frida
Gubben i bäcken
Snärta-Roland
Gustav i dungen
Haka-Sven
Kôrva-Lars
Pytta-Sara
Jonny på tån
Staheepajka (Stathedepojkarna)

De kursiva är mina favoriter. Snärta-Roland och Pytta-Sara kan te sig ganska självklara, men Gubben i bäcken kan behöva en förklaring, en som även den kommer från min far. Det sägs uppenbarligen att det svämmade över hos honom så fort det ryktades om ett lågtryck över Brittiska öarna.

Detta är bara ett urval ur alla de hundratals namn som kommer upp.

Dessa namn skrivs inte här för att hänga ut någon, utan bara för att visa på en härlig historia och kultur. Jag kände inte personerna själv utan pekar bara på deras namn.

Stenbundet.

2009-07-03T11:37:00.003+02:00

Tänkte berätta en liten histora som utspelade sig för, i mina ögon, ganska många år sedan, redan innan jag flyttade till Jönköping. Om det inte säger sig självt bodde jag fortfarande hemma och blev så gott som påtvingad de mest hushållsnära och personlighetsbejakande uppgifter. Att till exempel rensa löv mellan stenar har aldrig varit min riktiga favorit, ej heller rengöring av cyklar och dylikt. Dock har jag alltid, av någon dunkel anledning, tyckt om att följa med min kära far till Skene Skog, avfallscentralen som ligger några kilometer mot Göteborg hemifrån sett.

Denna avfallscentral förtjänar i sig ett alldeles eget litet stycke. Den har en förmåga att alltid samla människor man antingen känner eller känner till på samma ställe på samma gång - drar mig speciellt till minnes gången då vi stötte på kommunalrådet Pelle Pellby som skrotade kylskåp. Jag minns också (faktiskt!) när min bobbycar hade gått sönder och den var tvungen att skrotas - hu, vad jag grät.

Hur som helst, jag minns speciellt en gång då vi hakade på ett lånat släp bak på bilen och körde upp till utkanten av sopstationen (ja, jag kom på att vi inte var inne där vid det intressanta tillfället) för att hämta en hel massa singel som pappa skulle sprida ut på något meningslöst ställe hemmavid. Frågan är om det inte var för att byta ut alla dessa förbaskade stenar som jag, sittandes på min lilla pall, år efter år, fått rensa löv emellan. Detta gjorde mig självklart ännu mer taggad att hänga på, så vi slängde på en gudomlig massa singel på släpet och styrde kosan hemåt. Intet ont anande rullade vi över det tämligen kantiga farthindret framför Kungsfors nere i Skene varvid hela hjulaxeln på kärran, som - vilket bör tilläggas - inte var i bästa skick, går av på mitten under den alldeles för tunga lasten. Så där står vi, mitt i Skene, kliar oss i håret och undrar hur fasen vi ska ta oss ur detta.

Till slut fick det bli så att jag stod kvar och vaktade kärran (fall i fall någon skulle få för sig att springa fram och stjäla ett trasigt släp fullt med sten) samtidigt som pappa tog bilen för att få tag i ett annat släp. Väl återkommen med ett nytt släp räcker pappa fram ett par solglasögon till mig, tar på sig ett par själv och säger:
-Bäst att ingen ser oss.
Jag håller ivrigt med, hugger tag i en spade och börjar skyffla sten. Jag minns faktiskt inte riktigt hur mycket singel det var, men jag ska fråga min farsgubben när jag träffar honom.

Det roliga var att flera veckor senare, på fredagsmiddag hos bekanta, berättade pappa hela historien varvid dessa (de bekanta) utbrister:
-Var det ni?! Hela bygden snackade ju om de där två fånarna som grävde sten mitt i byn i en vecka.
Jaha. Såpass.

Med solen i ögonen

2009-06-28T20:06:00.000+02:00

Jag har till frågvisa intressenter framhållit att denna på denna blogg skriver jag om saker som för stunden ter sig fruktansvärt viktiga, men som man efteråt antingen skrattar åt eller glömmer bort. Förmodligen är det det sista alternativet jag vill eliminera och det första jag vill plocka fram. Hur som helst, nu har jag något alldeles utmärkt att skriva om.

En varm dag på Liseberg. Iceslush, dricka och skugga är botemedlen för fullständig panik under en sådan dag. Dock inte helt utan andra små faleringar. Som till exempel det faktum att en fågel bajsade på mitt högerben - två gånger. Det är liksom för likt ett öde för att vara riktigt sant. Dock är det faktiskt sant. Eller min snygga svettrand på skjortan under axelremmen till väskan. Även det synnerligt passande.

Screenatorium

2009-06-27T22:11:00.002+02:00

Detta må vara ett av de mest skrämmande skivomslag jag har sett.

The inconvenience of geocaching.

2009-06-22T19:43:00.000+02:00

Hrm. Detta blev änna pinsamt. Är ute och geocachar vid Rocksjöns norra ände. Hittade burken med en gång och skulle precis till att skriva i mitt namn i loggboken då en okänd man kom trampandes och satte sig på läktaren alldeles bredvid. Dum som jag är lägger jag inte tillbaka cachen smidigt och lätt utan att logga, utan jag smiter runt hörnet på en gammal stålbarack som är helt täckt av murgröna. Jag loggar burken, tittar fram runt hörnet - och självklart sitter gubben kvar. Detta gör jag två gånger till innan jag bestämmer mig för att göra älgflugorna sällskap en stund tills denne man försvinner.

EDIT:
Det där var jävligt coolt. Precis när jag hade beslutat mig för att gå fram och lägga tillbaka cachen, kom det fram två andra människor och började leta efter burken. De var tyskar, skulle det visa sig, och i Sverige för första gången. Något oväntat att de första andra geocachare jag skulle stöta på skulle vara tyskar, trehundra meter från lägenheten.

Introducing: My sister!

2009-06-21T21:58:00.000+02:00

När min syster var liten hade hon två stycken vandrande pinnar som hon skötte om alldeles själv. Som tur var så är vandrande pinnar inte särskilt krävande vad häller underhåll - de behöver på sin höjd ett maskrosblad i veckan för att orka gå upp på morgnarna, något som Karin gav dem, om än med lite gruffande över mödan. Men så en dag blev det en härdsmälta nånstans i ett kärnkraftverk lång bort och hela världen lamslogs av vad som hade hänt. Så även Sverige, där alla möjliga restriktioner började gälla angående liv och rörelse utanför stormkällaren. Den mest horibla restriktionen drabbade min syster och hennes små grenar, nämligen den som sade att man inte fick mata djur med växter från trädgården. Här hade de flesta barn fortsatt att mata sina pinnar med maskrosor, eftersom de inte kunde förstå hur någonting sådant som strålning kunde existera och än mindre spridas så långt, men Karin hade koll på sin kärnfysik och visste precis vad hon skulle göra för att minimera lidandet.

Efter två veckor utan sina kära maskrosblad vandrade pinnarna inte mer.

Vill påpeka att Karin nu är utbildad sjuksköterska och jobbar som något tjofräs inom vårdplaneringstjosan.

Äntligen redo igen.

2009-06-20T18:11:00.000+02:00

Det är den där känslan av att man misslyckats fullständigt, att man trots sina bästa insatser inte tror man räcker till. Den känslan av vanmakt, att vilja men inte kunna. Det är den som är vikigast att övervinna.

1. Jag klarade tentan. Gudarna vet hur.
2. O-Camp blev en succé. Jag vet hur.
3. Midsommar blev grymt. Vi vet hur.

Recap kommer, dag för dag.

O-Camp coming up.

2009-06-11T14:48:00.000+02:00

Jag är bara tvungen.

O-CAMP Army Edition 2009 - Gör Dig Redo from BihoppaBEED on Vimeo.

Man undrar ju vad författar egentligen håller på med.

2009-06-01T11:33:00.002+02:00

Citat från fysikboken:

"16.71. Wagnerian Opera. A man marries a great Wagnerian soprano but, alas, he discovers he cannot stand Wagnerian opera. In order to save his eardrums, the unhappy man decides he must silence his larklike wife for good. His plan is to tie her to the front of his car and send car and soprano toward a brick wall. This soprano is quite shrewd, however, having studied physics in her student days at the music conservatory. She realizes that this wall has a resonant frequency of 600 Hz, which means that if a continuous sound wave of this frequency hits the wall, it will fall down, and she will be saved to sing more Isoldes. The car is headed toward the wall at a high speed of 30 m/s. (a) At what frequency must the soprano sing so that the wall will crumble? (b) What frequency will the soprano hear reflected from the wall just before it crumbles?"

Fäst(n)ing

2009-05-25T20:03:00.002+02:00

Har hittat årets första fästing. Den lilla gudsförglömda parasiten hade kravlat upp i ljumsken och satt sig. Så nu kliar det som fan. Ska se till att inte motverka detta allt för offentligt, skulle kunna kännas en aning dumt.

Hu. Nu blir det tidiga mornar så det står härliga till. Lyckades fixa sjuts till jobbet idag, för imorgon, men de åker halv sex från östra torget, vilket innebär att jag måste hoppa upp ur den härliga sängen klockan fem. Okyrkligt tidigt. Men det är bara en vecka. Och åtta till.

Jobb

2009-05-25T09:59:00.000+02:00

Jaha, då sitter man här. På jobbet. Och väntar på att tiden ska gå. Faktum är att det är ganska skönt, man slipper liksom tänka på allt annat. Vilket ju har en tendens att bli en aning för mycket. Dock är det lite tidiga mornar för min smak, i alla fall efter att ha haft konstant sovmorgon i ett halvår. Nåja. Nu ska jag ut och plocka wellpapp och skära mig på fingrarna. Inte med mening.

Twitter

2009-05-24T00:01:00.002+02:00

Efter en vecka med alldeles för lite sömn, alldeles för mycket plugg och en störtskön helg är Johan trött. Han har skaffat twitter, så nu ska han twittra så det står härliga till. Dock måste han lära sig först, det är svårt för alla i början. Han tycker också att lite fler borde se till att skaffa sig ett dylikt konto. Annars känner han sig ensam på den sociala utvecklingens framsida.

Ännu mer fysikhumor

2009-05-19T16:27:00.000+02:00

Jag har hittat på ett nytt "din-mamma"-skämt med lite relativitetsteorianknytning:

"Din mamma är så tjock att hon böjer ljuset."

Ibland får jag till det.

2009-05-17T01:45:00.002+02:00

Har uppenbarligen lyckats med en häpnadsväckande bedrift ett tag. Skulle idag dammsuga och undrade förstrött om dammsugarpåsen var full. Tanken hade slagit mig några gånger, de senaste gångerna jag varit i farten med den, att sugförmågan succesivt hade minskat, men inte tänkt särskilt mycket mer på det. Dock kan jag härmed förtälja att en dammsugare kräver en dammsugarpåse för att fungera fullt ut. Det satt ett cirka fem centimeter, luddigt, lager damm i öppningen till dammsugarröret, ett lager så massivt att det med dess massa snart skulle bildat singularitet. Så jag tog bort det, köpte fel dammsugarpåsar, fick i en ändå för att sedan städa klart. Allt för att Emil inte ska behöva hosta damm.

Kan vara bra att ha

2009-05-15T14:10:00.002+02:00

Okej, jag tror jag har hittat den mest meningsfulla appen till iPhone. "Email 'n Walk" heter det, och det fungerar som så att kameran visar hur det ser ut framför dig samtidigt som du kan mejla på en transparent bakgrund. Sjukt.

Ibland undrar man.

2009-05-14T21:52:00.002+02:00

Allvarligt talat. Det här var roligt.

(Plockad härifrån)

Nisch

2009-05-14T21:13:00.002+02:00

Man kanske skulle fixa en skön nisch till bloggen (kan någon bekräfta stavningen?). Man ser ju att de bloggar som folk faktiskt läser alltid är inriktade på någonting. Jag undrar ju då lite försynt vad min blogg inriktar sig på. Vill minnas att jag någon gång skrev någonstans att jag skriver om sådant där oviktigt i vardagen som ändå blir viktigt just för stunden.

Som i dag på föreläsningen, då jag kände att det skulle vara skönt att lufta fötterna lite. Skorna åkte av och jag tänkte inte mer på det utan förkovrade mig än en gång i vågrörelselärans vinklar och vrår. Efter ett tag märker jag dock att min näsa detekterar en konstig doft någonstans ifrån varvid det tar runt fem minuter för den att inse att den kommer från mina egna fötter.

Pinsamt, för stunden, men knappast livsavgörande.

Kaka

2009-05-12T22:39:00.003+02:00

Okej, tentan är gjord. Den är skjuten åt sidan. Då kommer bloggstinensen tillbaka.

Recept på en lyckad helg:

59 ledarungdomar 17-25 år
1 hotell
1 klättertorn
1 singstar med
6 tillhörande spel
1 sked
28 kontroller
minst 4 klyshor från Mia och Klara
3 dialekter
2 EM-mästare i bugg
1 halvkasst dansband
10 60+
3+3 ledare
0 stress
0 måsten
∞ engagemang

Blanda allt i två dygn. Njut.

Mitt namn slutar uppenbarligen aldrig att roa

2009-04-03T13:03:00.004+02:00

Okej, det här måste skrivas ner. Någonstans.

Ringde just till ett vandrarhem i Norrköping och bokade boende till en j-cup i trakterna. Som vanligt vid sådana bokningar är man självklart tvungen att uppge sina uppgifter, vilket vanligtvis inkluderar namn, så också denna gång. Inte helt oväntat var jag tvungen att bokstavera efternamnet, men det har jag vant mig vid att behöva göra genom åren, speciellt över telefon. När jag hade bokstaverat klart var det tyst en liten stund och jag kunde nästan höra tjejen tänka Va fan? varvid hon utbrister:
"Är detta ett skämt eller?"
"Nej", sade jag, "det är på riktigt."
Till saken hör att jag hade svårt att hålla mig för skratt då tjejen jag pratade med hade den mest extrema östgötska dialekten någonsin (ja, till och med värre än Andreas, för er som känner honom).

Sjuk humor är också humor

2009-03-31T14:46:00.000+02:00

Att Ohm är enheten för resistans visste ni förmodligen, men visste ni att ett av fysikens roligare skämt ligger i att konduktans, dvs motsatsen till resistans, har enheten Mho?

Hilarious

2009-03-24T22:33:00.000+01:00

Passopp!

2009-03-24T20:07:00.000+01:00

Två små citat från den pågående fysikföreläsningen:

Olle (lärare): "Ni vet han Euklides, den där geometriska figuren från Grekland..."

Sari (student): "När jag går förbi en spegel i en butik tänker jag alltid 'Vad är det för ful kärring som går där på andra sidan?'"

Apropå ingenting alls

2009-03-23T14:19:00.000+01:00

Kan någon förklara för mig varför det, på en ö i den mittersta av de tre små gölar man passerar när man precis åkt ut ur Borås på väg mot Jönköping, står en liten porslinstomte? Jag menar, vem har vadat ut dit och ställt den där?

Tillfällighet

2009-03-13T15:17:00.000+01:00

Av någon anledning stöter jag alltid på ett gäng stumma eller döva personer när jag byter tåg i Herrljunga. Jag kan inte riktigt avgöra vilket av handikappen de har, men teckenspråk använder de i alla fall.

Saknar den sensuella rösten i högtalarna gör jag också. Undrar vart hon har tagit vägen.

Tentadags

2009-03-12T11:46:00.003+01:00

Då var det äntligen dags för den första fysiktentan av alldeles för många. Med ett huvud vars tankar aldrig riktigt lyckas komma ifrån rotationsmekanikens principer eller irrgångarna i mekaniska jämviktsförhållanden ska jag klockan fem i eftermiddag sitta i en halvtom tentasal på högskolan med pennan vässad och hjärnan skärpt. Nåja, det får bli som det blir - klara den ska jag nog göra i alla fall.

Känner för att skriva om något fullständigt oväsentligt. Satt på bussen igår och bevittnade ett härligt samspel mellan son, ~2 år och dennes mor. Mamman satt lutad framåt, nästan med huvudet ner i barnvagnen, så hennes son kunde dra i hennes hår. När mamman till slut lutade sig tillbaka, förmodligen beroende av nackbesvär, fick killen ett sånt underbart uttryck i ansiktet. Tänk er hundvalpsögon, plutande mun och bara själva grejen - mamman hade helt enkelt inte så mycket val mer än att luta sig framåt igen. När barnet till slut fick syn på mig som satt där och fånlog blev han vettskrämd och kröp ner under kanten på barnvagnen så jag inte såg honom. Jag har nog den effekten ibland.

Angående kvinnan

2009-03-08T16:28:00.003+01:00

Idag är det internationella kvinnodagen.

Det tycker jag är konstigt. Jag har aldrig riktigt förstått grejen med denna dag. Finns det en "internationell mansdag"? Eller ska man fira männen på resten av årets trehundrasextiofyra dagar? Jämlikast vore väl att ha etthundraåttiotvå dagar avvarade åt kvinnorna, lika många åt männen och en överbliven dag där förhållandet mellan dessa två parter firas. Jag vet att det är meningen att man ska uppmärksamma ojämlikhet mellan könen denna dag, men varför heter den då inte "internationella jämlikhetsdagen" eller något liknande? Men det kanske bara är jag som är dryg.

Å andra sidan är ju kvinnan värd att fira 24/7, eller i alla fall uppskatta.

Introduktion: Min far!

2009-02-27T22:33:00.002+01:00

Drar mig till minnes dagens citat:

På väg hem från Borås tog fadern och jag en liten omväg inom Kinnarumma (ett av Gud glömt ställe) för att där ta en geocache. På väg ut från detta intrikata samhälle pratar pappa om vägen vi kör på.

"Det var här den gamla R41 gick, och just här var den enda raksträckan där man kunde köra om. På den tiden var man ju också tvungen att köra om varenda bil man såg framför sig. Ojoj, då var man ung och dum. Nu är jag bara ung."

Han är 63.

Föreläsningsanteckningar

2009-02-26T21:29:00.003+01:00

Tänka sig vad intressant det kan vara att sitta på en föreläsning man en gång redan hört, och tänk vad irriterad man kan bli.

Satt ikväll med på en öppen föreläsning om något så simpelt som "köksfysik" men hade som sagt redan hört 95 procent av innehållet då föreläsaren redan haft en likadan föreläsning för vår klass. Det var dock inte vår kursansvarig helt medveten om så han tryckte in oss där ändå. Trots ett manfall på omkring 90 procent sänkte jag och mina klasskamrater medelåldern med minst tjugo år - rynka efter rynka och rullator efter rullator intog pensionärerna salen. Huruvida någon av dem muttrade om min kebab jag var tvungen att hastigt inta precis innan föreläsningen började låter vi vara osagt, men det var själva fan vad de grumsade och gnabbade då de inte hörde. Nåväl, de som envist satt sig längst bak gnällde, men de var som sagt envisa, för envisa för att inse att de kanske borde sätta sig längre fram som föreläsaren så snällt föreslog. Icke. En kvinna ~75 tog dock förnuftet till fånga och kämpade sig fram till främre raden, men där klagade hon å andra sidan på ljuset, så jag vet inte vad som hade passat henne.

En annan intressant sak man ser på sådana öppna föreläsningar är folks ovilja mot att befinna sig mindre än en meter närmare en annan levande varelse. Visst, människors personliga sfär må existera, men hallå - när föreläsningen börjar ser det ut som om föreläsaren skjutit ner varannan åskådare. Är det verkligen så skrämmande att under en föreläsning råka stöta till någon annans knä eller fot? Jag begriper inte riktigt hur folk tänker.

Jag kan itne låta bli att bli äckligt taggad inför mitt framtida yrke som fysiklärare. Olle, föreläsaren, utförde under en timma ett tjugotal små experiment och efter nästan vartenda av dessa hördes ett "oooh" eller "aaah" från de som blev överraskade. De där "oooh"na och "aaah"na är jag så vansinnigt trägen efter att få höra själv, när jag genomför mina små försök inför en klass. Snacka om motivation.

Recension

2009-02-22T20:07:00.003+01:00

Var inne och surfade på en sida lik den som fått mest mediauppbåd i Sverige i år då jag kom över en högst intressant recension av en film. Jag vet inte riktigt om man ska se filmen på grund av recensionen eller om man borde hålla sig så långt borta från den som möjligt. Välj själv.

"User Comments
7 out of 14 people found the following comment useful:-

Author: luke-681 from United Kingdom

Oh dear...., 7 February 2009

The worst film I've seen in a long time. It's so bad I can't be bothered to write a lengthy review because I'm physically drained from the amount of boredom I've just been subjected to. You would get more enjoyment from watching a loaf of bread go stale.

The only reason I'm continuing to write is because of the reviewing guidelines on this website, you must write a minimum of 10 lines. What else can I say about Red Sands??? Well, chiefly there is no narrative, the main protagonist looks like an old blanket and the characters, i.e. the soldiers are too stereotypical to take seriously.

I'm actually thinking of prosecuting the filmmakers for the mental anguish I've just gone through. I'll need therapy to get over this travesty."

Nåväl.

Länge sedan.

2009-02-21T13:14:00.002+01:00

Jag kan inte hålla mig längre.

Har hela veckan följt varenda VM-lopp i skidskytte, längdskidor och alpint och jag blir bara mer och mer förbannad för var dag som går. För att man måste vara så jävla svensk.

Niklas Jonsson, som är expertkommentator i svt - avdelning längdskidor - är känd för i princip en merit. Under OS i Nagano '98 startade han två minuter före Björn Daehlie och var ikappåkt av denne efter ungefär en mil varefter Jonsson hänger på, sitter som ett plåster på Daehlies rygg och rycker med fem kilometer kvar för att vara en minut och femtiotvå sekunder före i mål, dvs 8 sekunder efter i åktid och ett bärgat OS-silver. Vad nu en sådan medalj kan vara värd.

Just nu irriterar jag mig så oehört på honom och hans så kallade "tippningar", där han (och andra med honom) undantagslöst tippar svenskar i topp i alla lopp, för att sedan, när det inte blir någon svensk medalj, skylla den dåliga tippningen på att han "tippar med hjärtat". Vad fan gör han det för? Är inte poängen med att han siar loppet i förväg att man ska få en liten förhandsvisning om vem som kan vinna, och inte vem han vill ska vinna? Skärpning, expertkommentatorer!

Å andra sidan kan man inte skylla allt på honom, eller dem, om ni så vill. Om det inte hade varit för det svenska folkets omöjligt höga förväntningar på våra idrottare i alla evenemang, hade de kanske inte känt att de varit tvungna att själva hålla måttet. Orealistiskt, är vad jag skulle vilja kalla det, onaturligt kanske också.

Det finns dock en idrottare som, vad jag har märkt, går emot den svenska normen med ödmjukhet och undergivenhet, och det är Helena Jonsson. Hon uttrycker realistiska mål, men för den delen inte för låga. Hon gör inte som de flesta andra, att sätta ett lågt mål för att förhoppningsvis slå det med råge. Hon tar för sig, något som man inte får göra enligt svensk moral. Det gillar jag.

Dassbok

2009-02-03T13:00:00.002+01:00

Satt på dass i godan ro och bläddrade bland wikipediasidor på telefonen när jag kom till en artikel om Newtons rörelselagar. Där finner jag ett tämligen roande uttryck: "Kraften är en resulterande kraft, dvs den är den vektoriella summan av alla krafter. Den resulterande kraften är barbapapaliknande, den är formväxlande till sin karaktär." Jag som trodde att wikipedia var en någorlunda seriös sida, men med sådana formuleringar får man ju sina aningar om motsatsen. Men å andra sidan, vem behöver inte lite humor?

____ pannkakor!

2009-02-02T21:53:00.004+01:00

Sanslöst vad det suger att vara näst intill pank. Sådär halvkul att inse att när man behöver handla mat knappt har råd med bussbiljetten till affären (min cykel är inte gjord för matkassar - tro mig, jag har försökt). Så jag får leva på vad huset har att erbjuda, vilket i princip är köttfärs. Kan bli en aning tråkigt i längden.

Angående geocaching är jag oerhört nöjd med bedriften att hitta en cache efter tjugo sekunders letande på första försöket medan John har varit där tre gånger utan att lyckas finna lådan. Med tanke på att cachen ligger i Borås och att han har tagit 5 gånger så många cachar som jag är jag rätt stolt. Men jag har å andra sidan, efter två försök, inte hittat den lilla jävla filmburken som sitter någonstans på kanonen i en av A6 rondeller medan Karin hittade den med en gång. Fruktansvärt orättvist.

Tror jag ska väga mina fysikböcker på en kemivåg i skolan imorgon för att se hur onyttigt det egentligen är att släpa dem till och från skolan. Kan ju faktiskt bli en tämligen intressant uppgift att lura på.

En liten poll sådär på måndagskvällen. Säger man "steka" eller "baka" pannkakor?

Nattankar

2009-02-01T01:49:00.001+01:00

Ibland inser man inte hur mycket man uppskattar saker och ting - ibland för att man inte har vett nog att göra det alls, eller för att man inte stannar upp och tänker efter. Det sistnämnda gjorde jag för två minuter sedan.

Satt på min luftmadrass, i min sovsäck, och lyssnade på de djupa andetagen av resten av mina vänner, ett gäng som på ett unikt sätt är så sammansvetsat att det känns som om vi skulle kunna genomföra precis vad som helst. Hinder ses som utmaningar och glädje delas lika självklart som att det är glädje vi får ut. Kan man drömma om något bättre? Jag har oerhört svårt att se det - att toppa den känslan jag nyss fick när jag tänkte efter är, om inte omöjligt, så oerhört svårt. Men det som är svårt att få är det som är värt att kämpa för.

Avgång

2009-01-29T11:13:00.002+01:00

Det är lite som att jobba natt, det här med att plugga på kvällstid. Eller som att sova på dagen, men ändå inte vända på dygnet. Av någon anledning känns det helt vansinnigt att släpa sig ner till skolan klockan fem på eftermiddagen och inte vara ute förrän nio, och detta enbart två dagar i veckan. Men av någon anledning trivs jag med tanken att ha helg från klockan nio en torsdag till fem tisdagen efter. Vem gör inte det?

Väntar fortfarande på en ny spis. As a matter of fact (vad nu det heter på svenska) så väntar jag faktiskt fortfarande på min hyresvärd som ska komma och kolla på min demolerade ugn. Det är ju nästan så man börjar undra omd et har hänt gubben något, jag har inte ens fått hyresräkningen än. Eller gubben, jag har hört att han anses vara en snygg fyrtio-åring med cool bil. Skiter väl jag i.

Fötterna på jorden

2009-01-26T20:44:00.002+01:00

Nej. Inte igen. Det är ganska skrämmande vad beroende man egentligen är av vatten och det blir som mest påtagligt när man inte har något i kranarna. Duschen låter mest som om den försöker spy, medan kranen låter som den förbereder sig för att fisa. Av någon anledning blir jag också livrädd när jag efter många försök vrider på kranen och den spottar och fräser för att sedan låta vattnet forsa fram. Som om den gjorde det för jävlas med mig. Det är ju nästan så man blir gråhårig.

Lyckades med ett konststycke av sällan skådat slag när jag skulle ner till närbutiken och köpa sallad i eftermiddags. Orienterare som man är, med ett behov av att ständigt gena, för att på kortast möjliga tid gå kortast möjliga väg till målet, svängde jag av den lilla gångbanan för att korsa rakt över gräsmattan. Tjällossning tillsammans med svagt sluttande backe och bäckmörker var ingen bra kombination då jag gjorde årets vurpa och satte mig pladask på marken - förlåt, i marken. Inte helt oväntat, med tanke på min fullständiga brist på ens minsta gnutta tur, satte jag mig mitt i en lerpöl och blev så smutsig att man kunde ta mig för att just ha spelat mossfotboll med jeans och sneakers. Jävla skit. Det är ju nästan så man blir gråhårig och skallig.

Sveriges framtid!

2009-01-21T11:49:00.004+01:00

Min gode vän Emil har höga mål. Ett av dessa är att en gång styra Sverige på ett eller annat sätt. Hur har sldrig riktigt specificerats, så det kan bli allt från anarki till rena militärdiktaturen. Men styra det ska han. Jag är nu lite ironisk, så bli inte rädda för Emil, han är egentligen en av världens snällaste människor, bara inte när det gäller politik.

Hur som helst kan en konversation på Msn med Emil vara tämligen roande. Som nyss, när det uppdagades att han aktivt satt och tittade på tv-sänd riksdagsdebatt om fylleri till havs. Det är för övrigt inte fyllerit han är intresserad av, utan debatten i sig. Hans anspråk på makten i vårt avlånga land kom naturligtvis på tal och efter en stund förklarade han för mig hur man ska uppföra sig om man sitter i riksdagen. Detta är vad han sade:

"1.) Säg emot det andra laget, även om de har rätt. 2.) Har du ingen fakta klaga på din motståndares a) slips b) seriositet eller c) privatekonomi. 3.) När det inte är din fråga men ingen vill bjuda dig på lunch sitter du i bänken med en talbok i öronen och sover. Se till att kameran fångar dig. 4.) Säg Fru talman minst vart 20:e sekund och har du glömt vad du ska säga så lek med höjden på plederingsbordet."

Jag reseverar mig för vissa stav- och grammatikfel då jag har en ytterst ytlig uppfattning om vad bland annat ett plederingsbord är för något.

Verklighetsflykt

2009-01-19T17:37:00.002+01:00

Jag är lite som Gollum, fast snyggare. Det vill säga att jag pratar för mig själv. Jag har ofta fått kommentaren "Vem pratar du med?" när jag obetänksamt luftat mina tankar då någon annan varit närvarande. Ni som bott med mig en tid kan förmodligen garantera att detta stämmer. Något som jag inte har tänkt på förrän idag är mitt ordval under dessa monologer. Jag säger ju inte direkt "shit, vad jag är bra" eller "vad fan gjorde jag nu?" utan det blir allt oftare "shit vad vi är bra" respektive "vad fan gjorde vi nu?". Ett beteende som är skrämmande likt Gollums. Dock har jag ännu inte hittat på vad min låtsaskompis ska heta. Men det kommer nog.

Spotify är bra. Jävligt bra. Men det får inte skrämmas så. Stod i godan ro och lyssnade på musik i spotify samtidigt som jag lagade mat när ett av de där reklaminslagen som är oundvikliga om man inte betalar för sig, vilket jag knappast gör, körde igång. Men denna gången var det inte något litet oskyldigt meddelande - det var Kevin Borg som promotade sin singel. Jag trodde jag skulle trilla ner i pastan varefter jag sprang till datorn för att pausa, men insåg att det inte hade gjort någon skillnad eftersom meddelandet ändå hade spelats upp senare, så jag satte händerna för öronen. Hårt. Jag fick skaka våldsamt på huvudet en halv minut senare för att över huvud taget höra om reklamen var slut. Det var den.

Examen

2009-01-16T16:39:00.003+01:00

Grattis Markus, Sam, Mikael och Anna (de jag känner)!

Öde

2009-01-16T16:01:00.002+01:00

En del skulle kalla det ironi. Andra skulle dra sig till minnes ett välanvänt ordstäv och tycka att det inte är mer än rättvist. Jag skulle kalla det ironi.

Har på sistone småklagat över att jag inte har något att blogga om, att det liksom inte händer ens den minsta småsak som är värd att skriva ner här. Som ett brev på posten exploderar då ena dagen min spis och andra får jag ännu ett magkrampsanfall och tvingas sitta på akuten till klockan två på natten. Att man sedan får reda på att det inte är värre än förstoppning - jag hade blindtarmsinflammation och annat mysigt på näthinnan - lyfter ju knappast humöret. Å andra sidan, det går att göra något åt det. Nya matvanor (som, erkänner jag motvilligt, kanske inte varit de ultimata på sistone), ökad träningsdos och en kort period med katrinplommon ska förhoppningsvis få de här bekymren att lägga sig. Det är bara att hoppas.

Hellre maten i ugnen än ugnen i maten.

2009-01-13T18:50:00.004+01:00

Johan Knubbe aspirerar härmed till titeln "årets smidigaste", och snart också "årets hungrigaste". Ska laga mat och är ganska sugen på att göra någon rätt jag aldrig gjort innan - något jag ser som antingen tio vuxenpoäng eller tio studentpoäng. Bestämmer mig för fetagratinerade räkor i tomatsås, som tillagas i ugn (förmodligen därav gratinerade, skulle jag tro). Slänger, enligt receptet, upp ugnen på 250 grader och blandar ihop gratängen varefter jag i godan ro ställer in den i ugnen och börjar koka pastan. I denna ack så nödvändiga väntan på att livets härligheter ska bli redo att avnjutas sätter jag mig i soffan som, märk väl, inte står i köket. När jag är som djupast inne i boken jag läst fler gånger än vad som kan räknas som nyttigt hör jag plötsligt en fruktansvärd smäll och strax därefter ett ljudligt kras som tydligt signalerar att här är det något som inte står helt rätt till, minst sagt. Vänder mig om och ser ugnsluckan i spillror, med de senare liggande på golvet i en hög som fick dammsugaren att gnälla.

Vad som gjorde mig mest ledsen var varken det faktum att tio minuter dammsugning obönhörligt väntade eller att det skulle bli fryspizza till kvällsmat, utan att glassplitter självklart fallit ner i maten. Så några räkor blir det inte tal om.

Hyresvärd är ringd och förhoppningsvis kommer det hit en ny ugn på besök imorn. Nej, jag tänker inte döpa den. Absolut inte till Ragnar.

Barn

2009-01-11T22:57:00.003+01:00

Jag älskar barn. Absolut inte på något pedofilistiskt vis (existerar det adverbet, Jessica?), som meningen kan tolkas som, utan på ett högst själsbefriande sätt. Var igår med på en liten klubbsamling innehållande träning, mat och lek, och när jag satt där och ena stunden spelade skitgubbe (som jag för övrigt krossade motståndet i) och andra försökte att på så kort tid som möjligt bygga ett så stort torn av kaplastavar som möjligt medan ett halvdussin tio- till tolvåringar sprang runt benen på mig och försökte störa mig så allt skulle rasa insåg jag att barn är oerhört härliga. Så länge de inte gråter, väsnas, äter, bajsar, tjurar eller vill ha något. Då kan föräldrarna ta över. Lämna barnets sociala uppfostran till mig, så blir de genier, det lovar jag.

Ibland undrar jag om jag någonsin kommer bli vuxen. Ibland ter sig svaret självklart, ibland inte. Just nu gör det det.

Laddad?

2009-01-06T21:11:00.003+01:00

Spegelvänt ser det ut som att klockan är kvart över femtioett, och med stelfrusna fingrar - något som inte borde finnas i samma lokal som ett virtuellt tangentbord på en iPhone - sitter jag nu här på bussen hem från Borås. Dagar som dessa, de borde vara receptfria och ordinerade av varje stresspecialist världen över. Dagar med vänner, en i sig meningslös sysselsättning som ändock är så viktig och skratt. Framför allt skratt. Jag mår helt enkelt bra.

Men imorgon börjar allvaret igen. Då är det meningen att man som student ska komma tillbaks till skolan taggad och pigg för ännu en termins helfartsstudier, men är de flesta studenter sådana? Cynisk som jag är tror jag tyvärr inte det. Jag tror det finns alldeles för få dagar som denna. Jag vet att jag har saknat dem.

Apropå ingenting alls

2009-01-05T01:23:00.003+01:00

Idag (den femte) fyller min kära syster Jennie år. Grattis på 33-årsdagen!

Jag har lite sådär mentalt intalat mig själv att i år, i år ska jag bannemej göra en massa saker. Konserter, semestrar, fester och en massa annat. Blev särskilt sugen på en specifik konstert med Mono i Göteborg i början av Mars. Men det går fan inte, för jag har inga pengar. Min börs är lika tom som en köpmans själ och det gör mig fruktansvärt frustrerad. Man tycker ju liksom att något borde kunna gå vägen för en gångs skull. Men icke.

Sjung som om ingen hör dig.
Dansa som om ingen ser på.
Älska som om det aldrig kommer göra ont.
Lev som om detta vore himmelriket på jorden.

Outtakes

2009-01-01T22:43:00.002+01:00

Foo Fighters - M.I.A
Getting lost in you again
is better than being numb

Coldplay - Amsterdam
I know I'm dead on the surface
But I'm screaming underneath

En jävla harang

2009-01-01T02:44:00.003+01:00

Ojoj, det här kan bli spännande. Eller ja, för er i alla fall. Sluta mobbas. Ja, jag är berusad. Och? Det skiter jag i. Lovar just nu att jag inte ska radera det här inlägget. Får väl se om jag håller det löftet. Kan väl bli lite hur som helst med det.

Grått

2008-12-31T00:42:00.003+01:00

Anländer till Örebro och försöker beställa biljett till Skövde men märker, för sent, att det inte finns några biljetter kvar. Modstulet frågar jag även i kassaförsäljningen om det verkligen är fullt eller om automaten ljuger varvid kvinnan bakom disken säger "ja, det är fullt, men du kan ju hoppa på och köpa biljett på tåget för att sedan stå hela vägen". Visst, tänker jag, det ska jag väl överleva. Hoppar på tåget, som är tomt som en köpmans själ. Tänker att fullt blir det förmodligen i Hallsberg, det är ju en knutpunkt. Men icke. Så med min plankrutin och ett tomt fullt tåg tog jag mig från Örebro till Skövde helt gratis.

Hade i morse av någon anledning inget vatten i huset så jag har under dagen roat mig med att hoppa ur skinnet flertalet gånger då jag uppenbarligen har en fobi mot kranar som bara spottar och fräser. Nu flödar dock vattnet så fint så, men jag lär drömma mardrömmar om vrålet toaletten gav ifrån sig när jag försökte spola tidigare.

Hade tänkt göra en sån där hypad sammanfattning av 2008 som verkar vara populär men jag vet inte om jag är tillräckligt populär. Eller motiverad. Eller om det är något att sammanfatta över huvud taget. Så jävla spännande har det inte varit.

A good beginning

2008-12-29T10:33:00.002+01:00

Jag vill ha en tatuering. Fråga mig inte varför, men så är det. Ingen sådan där stor klump som täcker hela ryggen utan en liten på axeln. Det hade i och för sig varit ganska orginellt att tatuera in till exempel Tandådalens pistkarta eller Högskolebibliotekets översiktsbild på ryggen, men jag är nog lite mer reserverad än så. Det jag egentligen vill tatuera in är albumomslaget till Sigur Rós Ágætis Byrjun, dvs ett foster med ett överdimensionerat huvud och vingar.

Visst är den snygg?

Numero uno.

2008-12-25T10:04:00.002+01:00

Tänkte för första gången blogga från min iPhone. Rätt spännande faktiskt, med tanke på att den är rätt så svar att skriva på, men det ska nog gå.

Jag ljuger nog inte om jag säger att jag inte firat jul med snö på tio år, men nu slog vi på stort. Lyckades till och med plåta en riktigt cool tomte som kom smygande i snön igår. Känslan av en mysig stämning avtog dock lite när människorna tomten ifråga skulle besöka stod i fönstret och skrek "tomten är full!". Plus att jag är tämligen säker på att det var en kvinna. Hur som helst, ha en god fortsättning allesammans!

Apropå illamående

2008-12-21T17:51:00.002+01:00

Blev igår kväll tvingad till en något traumatisk upplevelse: att titta på dansbandskampen. Som tur var var det inte bara jag som inte tyckte det var något att ha, så jag kunde med gott samvete fälla sarkastiska kommentarer om Larz-Kristerz klädsel och dem i största allmänhet. Det var något av det sorgligaste jag sett i hela mitt liv. Att de vann skiter jag i, men det är ganska sjukt.

Har hittills träffat tre personer här uppe i Sälen som jag känner sedan tidigare, av helt olika skäl. Världen är allt bra liten.

Bah

2008-12-20T22:58:00.002+01:00

Jaha, nu sitter man här i snön. En halv meter är det i terrängen, att jämföra med en halv meter lera i Jönköping. Ett skapligt byte skulle jag vilja säga. Inte för att jag är jätteförtjust i snön, men här uppe är den välkommen. Här finns det liksom någonting att använda den till.

Ärligt talat finns det inte så mycket att skriva. Men jag skriver något ändå.

2008-12-19T21:42:00.005+01:00

Ganska häftigt är det allt att jag kom ihåg en massa svårihågkomliga saker att göra innan jag åkte hem idag. Blommorna är vattnade, alla fönster är stängda och till och med handdukstorken i badrummet är avstängd. Blev ganska imponerad av mig själv när jag insåg vad jag höll på med. Detta påverkar dock förmodligen inte min förmåga att glömma att ta med mig saker, har inte kommit på något än, men tro mig, snart hör ni ramaskrin från sydvästra Västergötland.

Nostalgi från min femårsdag!
Snyggare pottfrilla får man leta efter!

Galenskap

2008-12-17T17:44:00.003+01:00

Vill minnas att jag flera gånger uttryckt min ovilja att titta på Idol och andra dokusåpor, av flera skäl, bland annat att därför att jag inte vill sälla mig till övermogna fjortisar som sitter som Karlssons Bästa framför burken på fredagkvällar. Men jag har fått perspektiv.

Danföredanföredanföredanföredanföredanföredanföredanföredopparedan

2008-12-16T21:28:00.004+01:00

Intressant. Blev i eftermiddag erbjuden en plats i Västergötlands Orienteringsförbunds Elit- eller Tävlingskommitté, något man inte kan annat än bli glad över. Frågan är om jag ska anta uppdraget, jag är inte riktigt säker. Å en sidan känns som om det kan vara bra att fokusera på skolan de kommande terminerna - med tanke på ämnet - men å andra sidan kommer jag förmodligen ha en hel del tid över ändå. Det vore faktiskt riktigt skoj att göra någonting i förbundet som inte har med ungdomsverksamheten att göra, inget illa ment. Ja ja, vi får se.

Opepp till tusen. Kan i och för sig bero på att jag tog mentalt jullov för två veckor sedan och att det, när man är ledig, känns konstigt att behöva släpa sig ner till skolan. Det känns också konstigt att man ska behöva vänta så länge på julafton. Men den kommer, och med den en massa bra. Första julaftonen på länge som jag verkligen längtar till; en härlig känsla, men samtidigt frustrerande!

Vilket värdelöst inlägg. Men något måste man skriva.

Sällsamheter

2008-12-13T23:44:00.007+01:00

Det sägs att lärare är som en egen släkt, och att mattelärare är en släkt i släkten (själv har jag alltid tyckt att bildlärare är de mest utmärkande). Jag har aldrig riktigt förstått varför, men under den gångna terminen har insikten kommit för mig. Höjdpunkten kom nu ikväll då jag avnjöt en knappast förtjänad burk pringles. Efter att ha ätit upp ungefär hälften av chipsen höll jag upp ett av de återstående framför mig och studerade det närmare. Jag kom fram till att det ganska enkelt skulle kunna beskrivas med den flervariabla funktionen f(x,y)=m*y^2*n*x^2 över området som begränsas av 0≤x^2/a^2+y^2/b^2≤a,b, m∈R+ och n∈R-. Det måste väl stämma, ungefär i alla fall? Eller hur skriver jag upp intervallen för en ellips?

Det finns tre sorters butiksbiträden: a) de som är försynta och mest står bakom kassan och gömmer sig i förskräckelsen för social interaktion, b) de som artigt och belevat närmar sig kunden med frågan "kan jag hjälpa till med något?" och c) de som beter sig som kvinnan på The Body Shop på A6 (skälet till att jag över huvud taget satte min fot där har enbart med julklappar att göra, okej?). Denna kvinna kommer fram och börjar, helt oprovocerat, tvinga på oss en massa produkter, pratar hela tiden och är helt enkelt extremt påträngande. Jag kunde knappt hålla mig för skratt, vilket jag döljde med att hosta till, vända mig bort och släntra ut ur butiken. Fråga Kajsa, hon var där.

Edit: Rätt sjukt att jag inte fick använda klamrar för att beteckna intervall eftersom programmet då fick för sig att jag kodade i html. Jäkla skitsida.

Edit2: Fixat =)

Nude

2008-12-12T19:52:00.003+01:00

Don't get any big ideas
they're not gonna happen

You paint yourself white
and feel up with noise
but there'll be something missing

Now that you've found it
it's gone
now that you feel that
you don't

You come up for air

So don't get any big ideas
they're not gonna happen

You go to hell for what your dirty mind is thinking

//Radiohead

"Ditt city - Mitt city - Mitt i city!"

2008-12-11T22:13:00.003+01:00

Jaha. Vad var nu det att ha ångest över? Drog mig upp ur sängen halv sex imorse för att, utan frukost, sätta mig på tåget till Alingsås. När jag väl kom dit fick jag vänta en timma och fyrtiofem minuter - en halvtimma längre än väntat - för att sedan bli visad in i ett "förberedelserum", innehållande två personer, yrke okänt. Jag gick in, sade att jag ville ha skadestånd för det jag blev av med plus dagens resa, mannen sade att hon (kvinnan som stal mina saker) inte kommit, varvid jag blev utskickad i snön och fri att göra vad jag ville. Efter tre minuters samtal med någon som inte hade något med brottet att göra. Kunde de inte tagit det på telefon istället för att tvinga upp mig dit?!

Har, i brist på dvd-filmer, nu suttit och skrattat och nostalgerat framför NileCity. En fråga som slår en är ju naturligtvis: Hur kan de spela in det där utan att ens dra på mungiporna?! Mick Tålbot måste ju ändå vara skönast!

Kräk

2008-12-10T20:09:00.003+01:00

Sådärja. Nu var det dags. Imorgon bär det av till Alingsås och Tingsrätten för att försöka få skadestånd för stölden i Vårgårda för två år sedan. Nervositeten har knappast sjunkit sen förra gången ämnet kom på tal, snarare tvärtom, så nu är jag på gränsen till hysteri i min undran vad som kommer hända. Jag har inte en aning. Jag har begärt skadestånd på totalt 3800 SEK, det ska bli intressant om jag får det, eller hur det nu blir. Som sagt, jag har inte en aning.

Lyckades få en släng av magsjuka igår, förmodligen efter att ha ätit en dålig julskinkskiva från caféet i skolan. Så när jag kom hem och hade ätit lunch/middag började magkrämporna. Dessa fortsatte i eskalerande skala och hade sitt crescendo kring halv tolv igår kväll då jag äntligen, efter många om och men, lyckades spy. Sex konvultioner blev det, men det var det helt klart värt. Somnade sedan med kläderna på i sängen och vaknade inte förrän halv sex på morgonen av att bussen körde förbi utanför och att det var tänt i hela lägenheten och hade varit så hela natten igenom.

Har aldrig sett fram så mycket emot en julafton som nu. Kan i och för sig bero på att jag vet vad jag ska få i julklapp av mina föräldrar. Men, det säger jag inte nu, och ni som jag råkat (velat) säga det till håller tyst!

Konsthall?

2008-12-07T19:00:00.006+01:00

Var på väg hem från Skövde innan från en gratis (!) helg på Billingehus Hotell då jag passerade över Hamnkanalen i Jönköping. Precis på bron står där en liten oktagonal, orange byggnad med stora fönster, så man ser in, vars namn är "Konsthall 1.0" Byggnaden tar upp ungefär 3 kvadratmeter och är i min mening rätt ful, för att inte tala om innehållet. Jag har aldrig påstått mig vara speciellt konstintresserad och framförallt inte direkt insatt i dess olika genrer, vinklar och vrår, men detta kan en tioåring göra bättre. Istället för de till synes intetsägande gröna målningarna pryddes nu insidan av en taggbuske. Det var i alla fall så det såg ut; hade jag inte vetat bättre hade jag trott att de släpat dit en björnbärsbuske och hängt upp i taket, kanske för att de vill behålla de få besökarna de får.

Godbitar från helgen:

Tänk att Anton är så lik en jordgubbe, eller en ko!

Min personliga tolkning av Ängeln Gabriel, aka Huvudtränaren!

Belle

2008-12-05T22:47:00.000+01:00

Oi Lienda
Bella che fa?
Bonita, bonita que tal?
But belle
Je ne comprends pas français
So you'll have to speak to me
Some other way

-Jack Johnson

Promenix

2008-12-04T18:43:00.004+01:00

Att ta en promenad runt Rocksjön kan tyckas vara en dålig idé, av flera skäl. Dels för att det inte direkt är någonting att titta på längs vägen - det mest intressanta är väl E4:an som tuffar förbi utan någon som helst vetskap om vad som händer bredvid vägrenen, dels är sjön en av sveriges skräpigaste, här finns en av tre "svartlistade" svenska badplatser (ingen fara, jag har aldrig sett någon som badar där ändå, förutom de stackars kanotister som inte har vett att hålla sig ovanför vattenytan), men också för att det är vansinnigt kallt ute vilket främjar isbildning på asfalten. Men jag är desperat.

Foten har ägd upp mig i två och en halv vecka nu, det är fortfarande inte bra och efter så lång tid utan träning får jag faktiskt abstinens. Jag blir lättretlig, trött och hängig, och den enda boten jag ser på det är att röra på sig ändå, vare sig det strålar smärta upp i benet eller inte.

En liten lista.

Hetaste låtarna just nu:

Mono - The Flames Beyond The Cold Mountain
The Evpatoria Report - Taijin Kyofusho
Ólafur Arnalds - Fok
Radiohead - Pull Revolving Doors
Jóhann Jóhannsson - Fordlandia

Sedan kan man ju alltid diskutera huruvida adjektivet "het" är applicerbart på min musiksmak, men jag skriver vad jag vill.

"Dry Martinique"

2008-11-30T23:22:00.001+01:00

Måste bara lägga upp den här. Fruktansvärt rolig.

Rättelse

2008-11-29T19:20:00.003+01:00

Vill klargöra en sak. Jag kritiserade ej sällskapet, de brända mandlarna eller den där uppenbarligen sanslöst låga sannolikheten att vinna på ett chokladhjul, utan enbart vädret. Så om någon tog illa upp ber jag ödmjukast om ursäkt för detta och lovar att gottgöra berörda parter.

Najs.

2008-11-29T18:41:00.002+01:00

Jul på Liseberg har en förmåga att inte vara lika fint i spöregn som i snö. Visst, personalen försöker fejka snön med något som ser skrämmande ut som mjöl på ett par granar precis vid ingången men intrycket förstörs en smula av att det vid foten av granen har samlat sig en liten mjöl-och-vatten-pöl som skvalpar på ett till synes obehagligt vis. Att man sedan lyckas sätta foten just där har ingenting med detta att göra.

Jag har kommit fram till att jag, precis som någon annan, faller tillbaka på min barndomsdialekt när jag blir upprörd. Varför jag inte har tänkt på detta innan beror väl mestadels på att jag sällan blir upprörd till den milda grad att jag börjar prata hederlig marbo. För er som inte har träffat mina föräldrar kan jag meddela att nej, jag pratar inte riktig marbo och ja, det är möjligt att prata mer bonnigt än vad jag gör.

Tentan gick inte bra. Men den var svår, fruktansvärt svår. Jag kan ju kyssa mitt VG goodbye. Får väl satsa på nästa kurs istället, linjär algebra. Lätt som en plätt!

T-18 hours.

2008-11-27T14:44:00.004+01:00

Så där ja. Nu är snön borta. Lika bra är väl det, jag hörde att halkolyckorna var näst intill oändliga här i stan i tisdags. Synd bara att snön inte höll i sig över helgen. På Liseberg.

Ska delta i en ledarutvecklingsträff i klubben på lördag vilket ska bli mycket spännande. Det var längesedan jag gjorde någonting liknande om man bortser från O-Camp, så jag är faktiskt rejält taggad. Det ska bli intressant att se vad vi har att komma med och jag hoppas verkligen att jag kan ha något att bidra med.

Så, tenta imorgon. Har laddat upp med både bananer och Gainomax. En släng av dubbelmoral gentemot den söta apan i reklamen, jag vet, men jag måste hålla mig pigg!

Visste ni att "genom en sensationell genmanipulation och korsning mellan pollen från pil och kottar från tall har en forskare lyckats skapa det oerhört snabbväxande trädet pill"? Eller att "Herr Heimdahl satt på sin regnbåge ovanför Kiruna i midsommartid och såg gräset växa"? Inte jag heller.

Tankestillestånd

2008-11-26T19:35:00.004+01:00

Jag ber om ursäkt för den mediokra uppdateringen. Tentaveckor har den effekten på bloggar, sociala aktiviteter samt allt möjligt nyhetsflöde. Det enda jag i princip kan tänka på just nu är fourierserier, dubbelintegraler och huruvida tillämpningar på trippelintergraler kommer på tentan. Men jag tror jag kan det. Faktiskt. Om inte annat blir jag väldigt förvånad om jag missar på tentan. Jag är inte jättesugen på att göra om den i januari då vi är mitt inne i den linjära algebran. Men ni har ingen aning vad jag pratar om så jag slutar!

Gah, jag säger ju det! Jag kan inte tänka på något annat!

Rättegång?

2008-11-24T20:50:00.003+01:00

Så där ja. Då var man fullständigt vettskrämd igen. Jag ska den elfte december åka till Alingsås Tingsrätt på, som kallelsen kallar det, "muntlig förberedelse" - vad nu det kan betyda. Jag har yrkat om skadestånd efter en stöld i Vårgårda för två år sedan (!) och vill nu ha mina pengar. Men det ska jag uppenbarligen behöva åka hela vägen till Alingsås för att få, och vad händer när jag väl kommer dit? Blir det att bara prata med en utredare, eller mer? Jag har inte den blekaste aning. Någon som vet?

Kill me.

Den Perfekta Julen

2008-11-21T21:57:00.002+01:00

Jag har hört rykten om att det runt om i Sverige den senaste tiden fallit en del nederbörd i form av iskristaller, i dagligt tal kallat snö. Denna skänk från ovan lägger sig likt ett täcke på marken och bringar glädje till både stora och små. Att slira runt med bakhjulsdrivna bilen på parkeringen framför sjukhuset är ju en riktig höjdare, då det är nära till hjälp om så skulle behövas. Även snöbollskastning uppskattas av alla inblandade, aktiviteterna binder samman människor på ett alldeles speciellt sätt, ett sätt som ingen annan form av vatten gör. Med snö som förelöpare firar man julen till minne av Den Stora Julgrisen som en dag vaknade upp med ett äpple i munnen, en polkagris i näsan, knäck mellan skinkorna och en coca-cola-stämpel på fläsket. Släktskap förnyas via de mest förfinade metoder, såsom snapsvisor, den helt osannolika blandningen av ädelost och pepparkakor samt julklappstjafs. För att inte tala om de gudabenådade dagar efter juletid då begreppet mellandagsrea är på allas läppar och människor, vars inkasserade julklappar inte dög, avkräver kvitton av släktingar för att byta bort perkulatorn och vattenkannan mot en espressomaskin.

Jag vill minnas att det var på grund av någon långhårig man vi egentligen firar jul. Men ni andra har säkert rätt.

Danke

2008-11-20T23:07:00.003+01:00

Jag har blivit ombedd att å min fot och mages vägnar tacka Jocke som så vänligt skjutsade mig till ICA Maxi och hem idag så jag kunde handla. Tusen tack!

Jag har också blivit ombedd å min mages vägnar att kasta en förbannelse över Karin som sålt mig sin mixer. Det tog ungefär tolv timmar, sedan var jag beroende av smoothies och är det fortfarande. Faktum är att jag dricker en i skrivandets stund. Dock vill min hjärna tacka henne för mixern, ett behov mer att släcka är en mer sak att njuta av!

Avslutar med ett citat från Robert Jordans fantasyepos - Sagan om Drakens Återkomst:

"'Jag kommer aldrig att dra skam över er.' För Rand lät det underligt att höra det ömma tonfallet, som en smekning, från väktaren, men det fick Nynaeves ögon att stråla. 'Jag kommer att hata den man ni väljer eftersom han inte är jag, och älska honom om han får er att le. Ingen kvinna förtjänar att till brudgåva få vissheten om att bära änkedok, ni minst av alla.'"

Hinder

2008-11-20T14:41:00.003+01:00

Nu har det gått fyra dagar. Fyra dagar med denna gudsförgätna skadade fot som bara ställer till det. Jag kan inte gå i trappor, vilket i princip försenar mig till lektionerna. Jag kan inte handla, eftersom det är omöjligt att bära någonting i handen samtidigt som man ska hoppa på kryckor utan att falla ihop. Jag kan definitvt inte träna, något som oväntat nog ger mig en liten släng av abstinens. Men, jag kan utan att få dåligt samvete sätta mig på en av pensionärsplatserna på bussen. Alltid något!

Hoppas bara jag kan gå som vanligt igen när foten väl har läkt. Om jag försöker gå på foten nu trampar jag på utsidan av den, vilket gör att jag blir åtminstone halv kobent. Risken finns ju att jag får ont någon annanstans när jag överbelastar benet nu, men det är väl bara att hoppas.

New Math

2008-11-17T23:57:00.002+01:00

Jag kan bara inte låta bli. Angående min utomordentliga nördighet kommer här ett satirisk litet filmklipp signerat Tom Lehrer. Jag skrattar så jag gråter. Behörighetskrav: Matematik Diskret.

Halt

2008-11-17T18:06:00.004+01:00

Kryckor blev det. Får se hur länge, men en dag är länge nog. Hade uppenbarligen lyckats stuka foten på ett sätt jag inte ens visste gick. Jag känner mig som en nörd som är så mycket nördigare än de andra nördarna, men det vore ju inte första gången. Förmodligen stämmer det också.

Coldplay - Yes!

Now we were dying of frustration
-Say Lord lead me not into temptation
-But it's not easy when she turns you on
-Sin, stay gone

Skada

2008-11-16T21:53:00.004+01:00

Jag visste det. Jag visste det hela tiden. Att jag inte kan lyssna. Lyssna på folk som säger att det är farligt. "Korpfotboll är ju rena självmordet". "Det är farligare att spela korpfotboll än ishockey på elitnivå". Sannerligen. Tror ni inte jag skadar mig idag?! Skulle göra en avstanning efter att ha blivit bortfintad, gjorde ett rejält genomtramp där benet ville framåt men foten stod still och kan nu inte stödja på foten. Är det lika illa i morgon blir det akuten på Ryhov. Så fruktansvärt typiskt.

Ta er en titt på det här. Jag har aldrig hört någon säga att denna låt inte är vacker. Är en aning putt för att jag missade honom här i Sverige. Upptäckte igår att Ólafur Arnalds (som han heter) var i Göteborg för två veckor sedan. Ganska bittert.

Såg nyss sista avsnittet av The Lost Room - en mycket spännande serie med en helt otrolig story. Det enda minuset jag ger den är att det var lite för mycket USA, men vad gör man inte för lite spänning?

Waiting on the world to change

2008-11-15T18:03:00.003+01:00

Har ni någonsin åkt buss med en mopp inlindad i en plastpåse i den ena handen och en genomskinlig påse med två halvätna frallor i den andra? Gör inte det. Folk tittar.

Vandrade mot kassan på Willys tidigare idag (utan mopp och frallor, de lämnade jag utanför) då jag helt plötsligt kände mig instängd - av pensionärer. Det var gammalt folk överallt! Det är inte så att jag inte tycker om dem, men när det enda man ser är permobiler, rullatorer och rynkor undrar man om den där konspirationsteorin verkligen var så orealistisk.

Jag undrar när jag ska korka upp min whiskey som stått i fönstret i snart ett och ett halvt år. Men den är ju så fin att titta på. Den får stå lite till.

One day our generation
Is gonna rule the population

Tillbakagång

2008-11-13T17:34:00.003+01:00

Att säga att jag är politiskt intresserad vore att ljuga och att jag är en flitig tittare till debattprogram på tv är ännu mindre sant. Men för några dagar sedan såg jag en liten dokumentär om dagens skola och skolpolitik á la Björklund och med tanke på mitt framtida yrke blev jag en aning intresserad. Med tanke på att detta är mitt första politiskt inriktade inlägg får ni ursäkta mina brister i referenser osv.

Jag har än så länge lyckats hitta en bra egenskap hos Jan Björklund - han är från Skene och pratar således marbodialekt vilket man inte kan annat än uppskatta i klungan av alla stockholmare. Men nackdelar finns det gott om, jag har i alla fall lyckats hitta en hel del, åtminstone i hans politik och dess reformer inom skolan. Att en skolminister på 2000-talet driver en skolpolitik som kastar tillbaka skolan 50 år i tiden ter sig tämligen skrämmande. Betyg i uppförande och ordning, ett näst intill ignorerande av värdegrunden och löften om att lärare ska få befogenheter att i princip ta till våld för att tukta störande elever - listan kan göras lång. Vad jag ser i en skola med Björklunds reformer är elever som är rädda för lärare, rädda för vad lärare kan göra. Visst, jag vill sätta mig i respekt hos mina elever, men att se mig själv som någon som skrämmer ungdomar, det skrämmer mig.

Flervariabelanalys

2008-11-12T19:43:00.005+01:00

På tal om pluggskador - jag har börjat drömma matte nu också, i alla fall tillräckligt mycket för att komma ihåg integralerna jag har räknat på när jag vaknar. Det sköna är att vi egentligen inte har så mycket lektionstid, men det känns som om jag pluggar på 150%-fart ändå. Det kan bero på att de kurserna vi haft tidigare, framför allt i matte, har gått så långsamt att man i princip kunnat läsa två samtidigt samt att när vi väl sitter på föreläsningarna känns det som om Robert (läraren) pressar in information i huvudet med ett skruvstäd. Men jag trivs faktiskt ganska bra. Nu känns det verkligen att man pluggar, man har fullt upp hela dagarna och man är helt utslagen när man kommer hem.

Kom över en bild på skräpet de där dykarna fann på Vätterns botten. Någon som behöver en cykel?

Flervariabelanalys är tämligen spännande. Att med en funktion kunna beskriva formen av en sadel, en tromb eller varför inte en vas är ganska fascinerande. Men det får stå för mig, jag vet att jag är något av en idiot som tycker det är kul. Men jag är en av minst tjugo!

Några exempel:

Ni kommer inte undan! Whoho!

Pluggskada

2008-11-11T22:17:00.002+01:00

Det är ganska sjukt. Fick tips om några matematiklåtar, var självklart tvungen att kolla in. Det sjuka är att jag känner igen mig.

Callecalleculusculus, eeaaeeoo!

Jag är matematikstudent, jag räknar varje dag
Jag kan derivera, integrera, kvadratkomplettera, jag
Jag räknar i sömnen, jag räknar där jag går
Och vad jag säger är det ingen som förstår

Att leva som jag gör, är inte alltid lätt
För att räkna matte kräver båda tårar, blod och svett (både?)
Så jag sitter här och sliter, fast klockan den är 2 (på natten)
Och hur det ska gå på tentan får vi se...

Calculus
Jag sitter här och räknar min... Calculus
CalleCalleCulilus.... Calculuc
Sitta här och räkna sin... Calculus
Jag är matematikstudent

Det är limus, det är sinus, det är delta, epsilon,
och gränsvärdet för vad jag orkar börjar gå mot noll
Men det ska nog reda ut sig, för Åke han har koll,
och han kan förklara hur en tvättsvamp rör sig som en parabel

När inget annat hjälper, så sjunger jag en sång,
För då ska nog hyperbolerna i hjärnan gå igång
Så jag sitter här och sjunger, och skrålar mig hes,
Fast jag borde nog gå tillbaks och sätta mig igen, och räkna...

Calculus... Jag borde ta och räkna min Calculus,
CalleCalleCulilus.... Calculus
dy genom dx blir.... Calculus
Jag är matematikstudent
Jag är matematikstudent

Roten ur x upphöjt i två, är inte så svårt att förstå
Det är beloppet utav x
Det är beloppet utav x

Blåsväder

2008-11-11T19:18:00.005+01:00

Att vara ute och gå på piren i Jönköping en blåsig, regnig och allmänt ruskig höstkväll som denna var väl kanske inte en av de smartare idéerna, men därute fanns folk som gjorde ännu sjukare saker - de dök. Några arbetare (jag vet inte vad jag ska kalla dem, de arbetade i alla fall) var i och dök i sjön och rensade botten från skräp. Vad jag såg var det mesta av skrotet gamla cyklar, fullständigt igenrostade sådana vars trampor förmodligen inte hade gått att rubba om man så hade ställt en traktor på dem. Men allvarligt, hur dum får man vara för att dyka i Vättern en isande kall novemberkväll för att leta skräp?

Muse har inte bara en fantastisk sångare i Matthew Bellamy, han är också en mycket duktig lyriker.

Endlessly

Hopelessly, I love you endlessly
Hopelessly, I'll give you anything
But I won't give you up

Knights Of Cydonia

Come ride with me
through the veins of history
I'll show you how God
falls asleep on the job

Endlessly

2008-11-10T21:46:00.003+01:00

Och så var det det där med att vara personlig. Hur många gånger har jag egentligen inte bara velat skriva precis vad jag tänker på? Hur ofta har jag inte bara velat sätta mig ner och skriva av mina tankar? Tro mig, jag har försökt, men ännu inte lyckats. Jag vet att det faktiskt är några stycken som besöker den här bloggen då och då, men det är ju människor jag känner och litar på, så varför är det så svårt att bara skriva lite allvarliga tankar allt emellanåt?

Kanske är det för att jag inte behöver, kanske är det för att jag redan ältat allt fram och tillbaka så jag till slut blivit trött på det. Eller kanske beror det på att jag inte vågar. Detta är nog något de flesta som tar sin blogg på allvar någon gång funderar på, men som många av dessa inte har några problem med. En betydande anledning till varför jag inte skriver personliga saker här, i alla fall just nu, är väl att jag vill upprätthålla en tämligen positiv stämning, något som är svårt om jag ska skriva av vad som går genom huvudet på mig mesta delen av dagarna.

Men jag jobbar på det.

Mumma. Fick nyss hem ett paket från CDON.com - fem ep:s av Sigur Rós. Jag är tämligen exalterad inför att bara sätta mig i soffan, stirra in i väggen och njuta av världens vackraste musik. Ta er en titt här, ladda ner lite av musiken och njut.

Skrän

2008-11-09T22:29:00.002+01:00

Jag har upptäckt, både av mig själv och av andras kommentarer, att jag alltid har väldigt hög volym på musiken jag lyssnar på. Jag har också lyckats lista ut vad det beror på. Min aningen ej existerande sångröst.

Jag tror min sångröst kan beskrivas på flera olika - tämligen målande - sätt. Kanske som en kråka - en skadeskjuten sådan - som en griskulting som känner att han inte är smutsig nog och bara måste säga det till mamma sugga så fort som möjligt, eller kanske som en älg som inte fått tillräckligt med ligg (stå?) på sistone och som är så brunstig att han snart exploderar. Kanske en blandning av alla tre. Hur som helst tycker jag det är mycket goda skäl att ha hög volym på musiken - jag står inte ut med min sångröst och det gör ingen annan heller. Så det är för er skull!

Hur fan kom jag in på detta?

Regn.

2008-11-07T18:11:00.002+01:00

Vilken skräll. Det regnar i Borås. Det är ju inte det att det gör det varje gång jag kommer hit, utan att det gör det även då jag inte är här. Hela tiden. Har ni någonsin varit i Borås när det inte regnat? Nej, jag tänkte väl det. Stackars folk som ska springa ikväll. Det bådar inte gott.

Poor rabbit

2008-11-06T19:31:00.002+01:00

Okej, jag bor kanske inte mitt i stan, men det är ändå ganska mycket bebyggelse kring min lägenhet, A6 ligger endast ett stenkast härifrån och E4:an blåser förbi lika nära. Är det då inte underligt att det har bosatt sig en släkt harar här, precis utanför lägenheten? Man ser dem ibland, skuttandes omkring i höstlöven som om det inte finns ett enda problem. Saken är väl den att det gör det - även för dem.

Minns ett tillfälle i våras, jag var ute på en inlinesrunda och skulle bara svänga in på parkeringen som går mot lägenheten när jag ser något ligga och rycka på gatan. Sorgligt nog är det en av dessa harar, som blivit överkörd men inte omhändertagen av klantarslet ifråga. Jag stod som fastfrusen på hjul och tänkte att det bästa är att bara gå fram och trampa ihjäl den, men min fotbeklädnand var knappast lämplig att nacka harar med, så jag gjorde ingenting. Istället kom dagens hjälte förbi i bil, svängde av vägen, stannade, klev ur bilen, gick fram till haren, trampade ihjäl den med hälen och slängde in den i en buske. Det kan tyckas vara en aning rått men just då var det nog det mänskligaste han kunde göra. Stackars hare.

Norska band har konstiga namn, men ändå?

2008-11-06T18:20:00.003+01:00

"Men asså, ni vet de där Röyksnopp?"

//Evelina

Vad har hänt med 2:an?

2008-11-05T21:11:00.005+01:00

Vad har egentligen hänt med 2:ans buss? Förut, vilket innebär i somras och tidigare, kördes den hälften av gångerna med vanlig buss och hälften av gångerna med dragspelsbuss som tar dubbelt så mycket folk. Men nu är det helt smockfullt på varenda avgång eftersom de alla körs med vanliga bussar, en av de linjer som flest folk åker. Dessutom är de alltid sena, och då menar jag verkligen alltid, det kan ibland till och med vara så att en buss helt enkelt inte kommer. Inte jättekul för folk som har tider att passa eller saker att bli uppstressade för, som tentor.

Fast bussarna körs ju i och för sig på biogas, så jag får väl se den positiva sidan, något jag har lovat att jag ska göra mer!

Det finns många personer jag känner för just nu. Ni vet vilka ni är, så jag sänder en tanke till er!

Utmaning

2008-11-04T15:37:00.002+01:00

Då har även jag blivit utmanad, av Kajsa. Nåja.

Regler:
- Skriv reglerna i ett inlägg och länka gärna den som har utmanat dig.
- Berätta 7 saker om dig själv (alldagliga och knäppa).
- Utmana 7 andra bloggare genom att länka till dem.
- Tala om för dem att de har blivit utmanade.

1. Jag har en fobi för alkisar (den historien kan vi ta senare).
2. 75 % av vattnet jag dricker dricker jag ur en sprite-falska.
3. Jag köper hellre få dyra kläder än många billiga.
4. Jag köper fler cd-skivor än jag egentligen har råd med.
5. Jag har en tendens att göra mycket i sista minuten, det jag inte får gjort då gör jag förmodligen inte alls.
6. Jag tycker om att åka buss sent på kvällen när ingen annan åker.
7. Jag älskar carbonara i alla dess former.

Jag är en sådan där som verkligen avskyr kedjebrev så för att få i alla fall få ett slut på den här kedjan får vem som helst anta utmaningen!

Alla helgons dag?

2008-11-02T21:33:00.003+01:00

Det är ganska underligt. Det är den sista lördagen i oktober (igår alltså, men jag skriver i presens ändå, så det så) klockan är runt sex på eftermiddagen. Jag ska snart bege mig men jag går fortfarande omkring, planlöst i lägenheten för att hitta på något att göra till jag ska åka. Av en slump tittar jag ut genom fönstret som vetter mot Östra Kyrkogården, en av Jönköpings större kyrkogårdar, men framförallt den vackraste. Där ser jag tusen sinom tusen tända ljus, och jag blir förvånad. Varför alla dessa ljus tro? Långsamt går det upp för mig att, ja visst, det är Allahelgona.

Jag har själv under min uppväxt aldrig "firat" allahelgona - visst, jag har vetat att helgen funnits där men aldrig lagt någon större vikt vid den. Det faktum att den i mun på de svenskar som inte går i kyrkan numera heter Halloween kan också ha påverkat mig, men borde jag då inte kommit på att det var Halloween? Nej knappast, för jag har i all min brådska avskytt allt vad kommersialiserade helger heter och i samma hast glömt att det finns en vacker högtid bakom denna plastnatt.

Det var fantastiskt vackert på kyrkogården igår och då jag gick där i fackelskenet och filosoferade till Sigur Rós insåg jag att jag kanske inte ska klaga så mycket utan istället njuta av vad jag själv väljer att njuta av, vilket i detta fallet blev en vacker kyrkogård i stearinljus.

Men i jul blir det bara mat.

Taveldisposition 7.5hp

2008-10-31T17:31:00.003+01:00

Dunk Dunk Dunk. Dunk Dunk Dunk Dunk Dunk. Så låter det när vår nuvarande lärare skriver på tavlan. Han är snabb, så att säga.

Till sitt förfogande har han fyra tavlor, två av dem med de ungefärliga måtten 4x1,5 meter och de två andra, 2,1x5 meter, en total area på 18 kvadratmeter. Han har inga som helst problem med att fylla dessa tavlor med matematik på tio minuter, tops. Visst, han är duktig på matematik och kvicktänkt och så, men det är hastigheten på pennan som imponerar mig, så också det faktum att han alltid använder versaler när han skriver bokstäver. Det bara smäller på tavlan. Men det sjukaste är ändå att han skriver rätt, raderna är lika spikraka som hans axlar i diagrammen, hans sinuskurvor är som konst och hans frihandscirklar får en att tro att han har en passare inopererad i handleden. Han är grym, helt enkelt.

Kalla mig nörd, men jag vill ha "Calculus".

Han fångade sparken med huvudet
som att nicka en fotboll i mål
som att kasta en sten högt över taken
och klättra dit ingen kan nå.

Noll

2008-10-28T22:17:00.004+01:00

Så där ja. Nu är allt trams över och vi har äntligen fortsatt med den riktiga matten. Analysen. Jag älskar matematisk analys.

Jag suger på problemlösning och sannolikhetslära är min akilleshäl - men analys, det kan jag. Bara att sitta på föreläsningarna och känna "Yes, jag hänger med till 110%" är värt en hel del.

När du är tunn som luft
så är du nästan perfekt
Du gör mig lugn
när alla ljusen har släckts...

...jag klär i din andedräkt.

Han är poetisk, den där Jocke Berg.

Tankar

2008-10-26T22:09:00.002+01:00

Jag upptäckte ett par saker i helgen.

1. Varför kan inte folk fatta att det heter normaltid och inte vintertid?

2. Den natten på året då man får en extra timmas sömn spenderar jag på liggunderlag. Snacka om slöseri.

Fick mig en tankeställare härom dagen. Kom efter det ena och det andra in på samtalsämnet "mitt efternamn" härom dagen när jag pratade med en vän, en förnuftig sådan till på köpet. Hon undrade om det möjligen är så att mitt efternamn inte är så himla kul egentligen utan att jag "gör" det roligt genom att skratta åt det själv, berätta historier och sådana saker. Jag tror det ligger oerhört mycket i det, men jag tror också att om jag inte hade "gjort" det roligt hade jag i princip plågats genom varje samtal med en person jag nyss träffat som vill veta mitt efternamn. Nu bjuder jag på mig själv, som så ofta annars, och skapar också en grund för ett vidare samtal. Ett gott skratt förlänger livet, men också relationer.

24:e

2008-10-24T17:49:00.002+02:00

Häftigt. De har trådlöst internet i Swebusarna. Hade jag ingen aning om. Men bra är det.

Sorry för att jag inte bloggade igår, men jag var tämligen upptagen och jag tror ni vet med vad. Nu är i alla fall redovisningen gjord och det är bara att vänta tills man får besked huruvida Herr Kilborn tyckte om min uppgift eller inte. Om ja, tur, om nej, inte så oväntat. Jag tror aldrig jag har varit så här oseriös inför någon tenta någonsin. Den kändes så fullkompligt meningslös när man inte gick ut och testade den i någon grupp elever. Det hade varit så mycket enklare då.

Såg att Låt den rätte komma in fått toppbetyg av svenska högt anseende filmrecencenter. Men allvarligt talat - en svensk skräckis, och en vampyrhistoria på det? Det kan ju inte bli annat än flopp rätt ner i skorna.

Idag är det två månader kvar till julafton - detta överkommersialiserade spektakel som äger rum i december varje år för att svenskarna ska ha någon anledning att supa sina släktingar under bordet. Den diskussionen kan vi ta senare, om inte någon trugar?

Tentaångest

2008-10-22T22:50:00.002+02:00

Okej, nu har även jag drabbats sv den sjukdom (?) som 110% av sveriges studenter oundvikligt drabbas av. Tentaångest. Jag är ganska nöjd med att hålla mig undan i nästan två och ett halvt år och är rätt tjurig för att jag inte höll ut längre, men ingen är fullkomlig, framförallt inte jag.

Varning! Stötande språk kan förekomma.

Det är den här förbannade hemtentan som går mig och, för allt vad jag vet, hela min klass på nerverna. Förbannade uppgift och förbannade lärare (från Göteborg ^^) som ska dela ut en sån här genomrutten och fullständigt avskyvärd uppgift. Jag vill inte mer. Det känns som om jag sitter och stirrar på en lekplats hela tiden och det enda jag kan tänka på är hur mycket all jävla sand kan kosta. Någon som vet förresten?