Konsten att lära en gammal hund att sitta

Att lära gamla hundar sitta är inte det enklaste, speciellt inte när man själv är en nyslickad valp, i alla fall i gamlingens ögon. Jobbar just nu med en man som jobbat i fabriken i dryga tio år eller liknande, men som är ny sedan ett halvår sedan vid vår maskin. Han har sina små egenheter, är ganska trevlig, känner min far, men han är också fruktansvärt envis. Han tror att det är hans lära som gäller, punkt slut. Han avbryter inte när man försöker förklara nåt, han bara skiter i det. Sedan är hans oförmåga att prioritera bort det han just för ögonblicket håller på med mot något aningen fatalare en aning störande, då det blir jag som får göra allt skitjobb medan han står och kopierar pallappar.

Veckans dialekt: Henrik Torehammar, Brunchrapporten i P3. Jag trodde aldrig jag skulle få höra någon prata behaglig östgötska, men han kan!

Minns en gång för ett antal år sedan när pappa och jag var på väg hem från Svenljunga eller Tranemo - vi körde i alla fall på den vägen. Pappa körde, jag hade förmodligen inte åldern inne, så i en kurva såg vi båda en ekorre som blivit överkörd ligga på asfalten. När vi hade kört förbi ekorren svor pappa, jag frågade vad som stod på och han sade "Den levde. Jag skulle kört på den."

Såg en överkörd fågel på vägen som fortfarande levde när jag körde hem från träningen idag. Jag missade.

Det är ganska anmärkningsvärt hur en frisör kan hålla igång en fullständigt meningslös konversation tillräckligt länge för att man inte ska få känslan av ohövlighet. Dock är det inte lika enkelt för mig; när jag idag blev klar med klippningen kändes det som jag hade gjort två arbetsdagar på en, jag var helt slut! Jobbigt var det.


Tog denna bild när jag hade kört av från parkeringshusets tak i Kinna. Då hade den temperaturen gått ner 3 grader från det att jag körde iväg.

Kan efter ännu en svettig dag meddela att på bandet jag springer och plockar wellpapp uppmättes idag 38 grader celsius. Knappast hälsosamt.

Fick tips om en urskön sida med underbara särskrivningar, syftningsfel och liknande som förekommer i vardagen, i tidningar och på diverse skyltar. Den skönaste på länge var nog Aftonbladet den 4 juli där det stod:

Rumänien: Läkaren skulle bara göra ett snitt i mannens testikel - istället skar han av den 33-årige patientens penis. Får skadestånd.

Skickligt att ändå få stånd, trots ingreppet.

En helvetes massa tjôt

Man kan ju undra vad som ska till för att jag ska uppdatera här. Kan det vara för att jag än en gång har upptäckt det härliga i att blogga? Eller för att jag känner att jag har något oerhört viktigt att berätta? Eller kan det vara så skandalöst att jag inte har något annat utan bloggar i ren tristess?

Nån gång slog tanken mig att operera bort svettkörtlarna. Av någon anledning har denna tanke slagit mig igen. Hinkade i mig tre liter vatten innan jag sprang till start, fem muggar på väg dit och sju stycken tio minuter innan start, men vad fan hjälper det? Likt förbannat är man torr som fnöske i munnen, blöt som en fisk och dödstrött när man kommer till ettan och det enda man kan tänka på i tre kilometer är "Vid sexan ska det finnas vatten!". Ni kan tänka er besvikelsen när jag kommer till den kontroll jag trodde var min sexa och inte hittar något gudabenådat vatten! Människorna runt omkring blev nog en aning förvånade när jag sade "Men, här finns ju inget vatten! Aha, jag är vid fel kontroll." högt och ljudligt.

Kan någon komma på ett sätt att få Holmberg att sluta komma på nya smeknamn på mig hela tiden? Det senaste, .K (uttalas punktK) är en aning irriterande då den får mig att likna en förkortning. När Evelina hakar på och börjar kalla en för "fatass", vilket enkligt henne och Kajsa är den engelska översättningen av Knubbe, blir det liksom för mycket.

För er som undrar är den engelska översättningen av Johan Knubbe "Jouhaan Knuub". Inget fatass där inte!

Så det så.

Klunka inte Mintuu första gången ni dricker det. Fråga Martina.