Var hos tandläkaren igår. För att vara ungefär 20:e gången jag genomgår den persen var jag relativt nervös inför besöket, mestadels eftersom detta var första gången jag gjorde det hos en privat tandläkare. Ja, det är sant, jag är 20, inte 17.
Ett litet instick bara. Vid skrivandet av detta inlägg tog författaren en paus och åt pannkakor som dennes fader så vänligt hade stekt. Under måltiden växte en diskusion fram som handlade om meningslösa diskutioner (Det är detta jag menar när jag säger att jag är lite konstig.). Under diskutionen kom jag med detta oerhört intelligenta resonemang: Vad händer om man a) bygger en 10000 mil lång, 1 km tjock och 1 km hög mur över jordklotet, b) om man sedan monterar upp fullsmockat med rymdraketer eller liknande föremål som kan komma upp i en hög hastighet för att sedan c) starta dessa? Kommer jorden rubbas ur sin rotationsbana? Kommer vi krocka med månen eller något dyligt rymdskräp? Trots mitt fabulöst seriösa resonemang kunde pappa inte sluta skratta mellan tuggorna, men när det värsta hade lagt sig sade han: Det är ju samma grej som att lyfta sig själv i håret.
Tillbaka till tandläkaren. När jag som bäst låg där i stolen/sängen och väntade på att Tant Hurtig, 58, skulle köra in spegeln i munnen på mig kom mannen som uppenbarligen ägde själva företaget och var något slags huvudtandläkare in och skulle undersöka mig. Han hette Göran, hade de näst fulaste par glasögon jag någonsin sett och lyckades smälla till mig på kinden när han skulle ta mig i hand. Angående hans glasögon hade de ett par små förstoringsglas som mest verkade vara i vägen. Jag tror i alla fall det var förstoringsglas, fast de såg ut som små mikroskop. Hur som helst började han karva där i munnen på mig och för första gången i hela mitt liv fick jag höra kommentaren "Oj, oj, oj, du är riktigt seriös med din tandborstning ser jag!". Jag höll på att ramla ur stolen och mina illröda ögon nästan dränktes när jag försökte hålla tillbaka skrattårarna. Det är sällan man blir så missbedömd. I alla fall positivt.
Ja, ja, sånt är livet, imorn drar jag till Hanna och stannar där över helgen.
"Imorgon kommer Gun och tills dess har jag bakat en tårta som ser ut som en rullator. Chikitikaoao!"
torsdag, juni 28, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du är helt sjuk. vad blir det för sträcka på tjoget?
johan, jag gillar ditt resonemang. Fler sådana tankesätt behövs. Ska vi inte testa o bygga? Jag är ju ingen praktiker men i teorin låter det genomförbart :)
Det var btw. enjävligt oekonomisk tandläkare..
Skicka en kommentar