Då var det äntligen dags för den första fysiktentan av alldeles för många. Med ett huvud vars tankar aldrig riktigt lyckas komma ifrån rotationsmekanikens principer eller irrgångarna i mekaniska jämviktsförhållanden ska jag klockan fem i eftermiddag sitta i en halvtom tentasal på högskolan med pennan vässad och hjärnan skärpt. Nåja, det får bli som det blir - klara den ska jag nog göra i alla fall.
Känner för att skriva om något fullständigt oväsentligt. Satt på bussen igår och bevittnade ett härligt samspel mellan son, ~2 år och dennes mor. Mamman satt lutad framåt, nästan med huvudet ner i barnvagnen, så hennes son kunde dra i hennes hår. När mamman till slut lutade sig tillbaka, förmodligen beroende av nackbesvär, fick killen ett sånt underbart uttryck i ansiktet. Tänk er hundvalpsögon, plutande mun och bara själva grejen - mamman hade helt enkelt inte så mycket val mer än att luta sig framåt igen. När barnet till slut fick syn på mig som satt där och fånlog blev han vettskrämd och kröp ner under kanten på barnvagnen så jag inte såg honom. Jag har nog den effekten ibland.
torsdag, mars 12, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Lycka till på tentan!
Jo du ser allt ganska läskig ut... I alla fall senast jag såg dig :) När blir det tävlingspremiär då?
Skicka en kommentar