Ända sedan jag lade av med det har jag tyckt att själva utövandet av fotboll bara är en massa trams. Klyschan "svettiga män som springer efter en boll" faller en lätt i mun. En idrott där skador är regel snarare än undantag och där utrymmet för fuskning är brett som en oxkärra har aldrig riktigt tilltalat mig personligen, möjligtvis om min enda roll är att skälla på spelarna och domaren från soff- eller läktarplats.
Men för ett par veckor sedan lyckades jag bli lurad att hänga med på lite korpfotboll och idag var min premiär. 2x20 minuter stod på schemat och om jag känner mig själv rätt dagen efter en fest så skulle det snarare kännas som 2^20 minuter, dvs 4369 timmar och 40 minuter. Men det gjorde det inte. Det kanske var en aning segt till en början men när väl den där kämpaglöden sätter till så försvinner tiden likt en fredag i gott sällskap.
Jag var tämligen orolig för att spelet skulle vara fullständigt hänsynslöst, men riktigt så illa var det faktiskt inte. Visst, man fick ta en smäll då och då, men jag svettas ganska ordentligt så jag får nog mindre smällar än resten ändå.
Så, en idrott jag trodde jag helt och fullständigt hade lagt av med ser jag nu fram emot att få utöva igen. Kom gärna och titta på om ni har lust! Titta gärna in på hemsidan också!
Ja visst ja, matchen slutade 5-5, vilket vi är nöjda med!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fotboll på amatörnivå är ju sjukt kul. Iaf att utöva, kanske inte att titta på.
Tänker tillbaka på matcherna Sanda skid vs orientering, då var det allvar och skidåkarna förvandlades för stunden till bittra fiender
Aha, det kanske är det som är skillnaden mellan amatör- och proffsfotboll... Det är kul att spela amatörfotboll medan det är kul att titta på proffsfotboll!
Skicka en kommentar