Hästminne

Metros löpsedel idag: "80-talisterna: Därför mår vi så dåligt". Jo visst, att folk mår dåligt är väl ingen nyhet, och det är inte det som stör mig heller, snarare ordvalet. 40-talisterna, det är de som kommer lämna skolan med tomma lärarplatser kvar. 50-talisterna, det är de som dricker för mycket. 60-talisterna, det är de som tar 40-talisternas jobb. Jo visst, dessa uttryck är väl använda, men användandet av "80-talist" får en att känna sig så förbannat gammal.

Var uppe på Sanda och genomförde två lektioner idag och som vanligt när man är där uppe kan man inte undgår att träffa några av sina gamla gymnasielärare. En av dem, min biologilärare, som för övrigt är en av de bästa lärare jag haft men som många inte tycker om därför hon är 40-talist med attityd, mindes mig uppenbarligen allt för väl. Vi hade ett litet internskämt under min gymnasietid som sprang ur det faktum att jag sa, högt, att jag tyckte en av hennes labbar var fullständigt meningslös - vilket den var - utan att se att hon passerade precis bakom mig och hörde allt. Sedan dess har hon terroriserat mig med det där varje gång jag har mött henne, men nu är det trots allt ett tag sedan senast. Dock vet jag inte om jag ska känna mig hedrad eller förskräckt över att hon minns det där, det är ju ändå fem år sedan det hände - sisådär åtta procent av hennes livstid.